Föregångslandet Sverige

Jag är så pass gammal att jag läste "Ny Dag" och "Nyheter från Sovjetunionen" på 1950-60-talen.
Och jag kan försäkra dig, som på grund av din relativa ungdom inte hade den möjligheten, att SvD:s ledarredaktion är en exakt kopia av den tidens moskvatrogna redaktörer.
Då var allting alltid bättre i Sovjet än i Sverige. Östtyskland var ständigt utsatt för västs hat och provokationer. Allt som verkade galet i öststaterna gick att förklara och försvara. Svart vändes till vitt. Nyanser saknades.
I dag är det SvD som med samma blinda lojalitet och ideologiska glasögon ser lika onyanserat på USA och försvarar Israel in absurdum. USA är alltid föregångslandet.

Så SvD:s ledarredaktion och kolumnister måste, trots P J Anders Linders hyllning till Reinfeldts tal, så småningom få en smula svårt med orienteringen nu när De Nya Moderaterna lanserar vårt land som ”Föregångslandet Sverige”,

För övrigt visar Reinfeldt och hans gäng att de är utomordentligt skickliga politiker som lyckats ta över den ena efter den andra av Socialdemokraternas jaktmarker. Att erövra politisk makt är ju en av politikens grundförutsättningar.

S måste ha en minst lika skicklig strategi som M eftersom socialdemokraternas uppgift att komma tillbaka vid nästa val är svårare än någonsin.


Exempel se bl.a.
Vi vill vara den sista Sovjetstaten
En uppdaterad vandringssägen
DN
DN

SvD går på propagandafint

Bakgrund: Det pågick förhandlingar mellan företaget Wäst-Bygg i Borås och Byggfacket i samband med att arbetarna skulle övergå från ackord till månadslön.
Byggnads ville ha en lön på 30 000 kronor i månaden och arbetsgivaren 29 000 kronor, för de anställda på Wäst-Bygg.
Facket krävde alltså en tusenlapp mer i månaden än vad arbetsgivaren ville betala.
Under förhandlingstiden, innan parterna kommit överens, ska – enligt gällande kollektivavtal – en s.k. stupstoppslön betalas ut så länge som förhandling om lönen pågår.
Det är en allra lägsta lön som endast utgår under förhandlingstiden.
Wäst-Bygg struntade i att följa den bestämmelsen i kollektivavtalet och betalar i stället ut den lön som företaget ursprungligen erbjudit arbetarna. Som alltså ligger tusen kronor lägre än den som facket begärt.
Arbetsgivaren har därmed inte bara brutit mot gällande kollektavtal utan också gått ut till medierna utan att förklara bakgrunden till hela historien.
Bestämmelsen om stupstockslön kan utnyttjas av arbetsgivarna på det sätt som Wäst-bygg gjort. NCC Polska har gjort på samma sätt.Dumskallar till journalister som Per Gudmundsson går på sådant.
Jag säger dumskalle därför att jag utgår ifrån att Per Gudmundsson inte medvetet förtiger den verkliga bakgrunden till historien.

SvD:s falska hjälpsamhet

SvD:s ledarskribent Per Gudmundsson fortsätter i dagens ledare att bekymra sig över att facket förlorar medlemmar.
Med illa dold skadeglädje.

”Socialdemokratin och LO är som två jättar kedjade vid varandra. Vacklar en, så dras den andre med ner i fallet. Bägge är därför oerhört angelägna om den andres pålitlighet, kontinuitet och stabilitet. Varje reform är ett hot.” skriver han bl.a.
Det kan alltså verka som om att han förstått att arbetarrörelsen består av två grenar – den fackliga och den politiska. Men har han förstått? Knappast.

Så här kommer en tillrättalagd liten förklaring bara för Per: Per Gudmundsson, du själv har två ben. Vacklar det ena kan du ju stödja på det andra. Du har två armar som samverkar när du någon gång uträttar något praktiskt. Du har t.o.m. två hjärnhalvor som dock inte tycks samverka så bra. Men det var i alla fall Vår Herres mening då han skapade dem.

En rimligare förklaring till att facket förlorar medlemmar gav Johan Norberg på sin bloggsida i går.

Per Gudmundsson visar dessutom att han inte begriper att avtal är till för att hållas då han refererar en konflikt i Borås där Byggnadsarbetareförbundet kräver ett företag på skadestånd för att de inte följt avtalet. Byggnads vill höja arbetarnas löner med en tusenlapp i månaden men Per får det till att facket sänker arbetarnas löner.
Erik Laakso, på arvidfalk.se, förklarar bakgrunden för Per.

Per önsketänker

SvD:s redaktör Per Gudmundson har uttalat sig om fackets tillbakagång. Vid flera tillfällen har han yttrat meningen att de ”förbund som erbjuder medlemmar adekvat stöd istället för att verka som marxistiska kamporganisationer, klarar sig.” Senast i dag den 23 augusti i “Panelen” i SR1:s program “Gomorron Världen”. Där drog han t.o.m. till med ”marxist-leninistiska”.
Dessbättre har han grundligt fel. Några fackförbund som är marxistiska kamporganisationer finns inte i vårt land.
Vad Gudmundson är ute efter är att misskreditera de fackförbund som inser att den fackliga kampen måste föras politiskt. En skräck för liberalkonservativa som vill att den fackliga verksamheten ska inskränka sig till ”medlemsservice” eller till ren skråverksamhet.
Som i Sovjetunionen på sin tid eller som i Kina idag.
En mer balanserad bild får man faktiskt genom att läsa LO-tidningen.

Mona måste måla med bredare pensel!

I sitt tal i Nacka i går tog Sahlin avstånd från det stolliga förslaget att förbjuda vinst i företag som sysslar med vård och skola. Det är bra. I stället ska samhällets krav på företagen öka, sa hon. Det är också bra. Men varför begärde hon inte en utvärdering av privatiseringarnas konsekvenser för medborgarna och samhället?

I övrigt går tydligen förslagen ut på att föra samma valstrategi och politik som fördes inför förra valet. Då framstod socialdemokraterna, inför väljarna, som det passiva Bidragsgivarpartiet mot alliansens offensiva Arbetslinje.
Det vore dumt att göra samma misstag igen.

Varför kan SAP inte samlas till en offensiv politik som inte bara lappar i välfärden utan visar en vilja att gå till botten med samhällsproblemen?

SAP måste hävda arbetets och produktionens värde i samhällsekonomin, blottlägga privilegiesamhällets snedvridna fördelning av makt och resurser, värna människors frihet och oberoende, formulera den internationella solidaritetens principer mot det globala kapitalets intressen, gå till strid mot resursslöseri, avslöja förljugenhet och hemlighetsmakeri, …

Lagstiftning och bidrag är regeringens administrativa åtgärder i samhällsförvaltningen. I valrörelsen gäller det att måla upp visionerna och målen.
Arbetarrörelsen måste visa väljarna att den är en frihetsrörelse som kämpar för individens frihet och oberoende mot alla hierarkiska ordningar.

Måla bilden av arbetarrörelsen med bredare penslar i valrörelsen i stället för att dutta med en lagstiftning här och ett bidrag där!

SvD nyheter
SvD ledare
DN nyheter
DN ledare

Dålig träffbild

SME Direkt är en nyhetsbyrå som håller koll på 81 nordiska bolag. När de olika bolagens rapporter för andra kvartalet sammanställts visar det sin att 62 procent av rapporterna har varit bättre än vad analytikerna har tippat, medan 26 procent varit sämre. Analytikerna har bara tippat skapligt rätt i 12 procent av fallen.
Vilken uppgift har egentligen analytikerna?



Veckans Affärer