tisdag 23 augusti 2016

Sanningen om krisen i Grekland



Det har en tid varit tyst om greklandskrisen i svenska medier.

För några veckor sedan publicerade Internationella Valutafondens revisionsorgan IEO en utförlig rapport om Grekland.
I rapporten slår revisorerna fast att grekerna gjorts ansvariga för en kris, trots att den främst framkallats av EU:s och IMF:s misslyckade gemensamma krishantering.
Sanningen är alltså att Internationella valutafonden ledande ekonomer vilseledde sin egen styrelse, gjorde en serie olyckliga missbedömningar i Grekland, ignorerade varningssignaler om förestående kris och misslyckades med att förstå de grundläggande begreppen i valutateori.
Det avslöjar Internationella Valutafondens (IMF) revisionsorgan IEO i en utförlig rapport om Grekland. I rapporten slår revisorerna fast att grekerna gjorts ansvariga för en kris, som främst framkallats av EU:s och IMF:s misslyckade gemensamma krishantering.
När finanskrisen blivit till en bankkris, blev det nödvändigt att rädda bankerna. Grekland gjordes till syndabock och grekerna fick betala tyska och franska bankers lättsinniga utlåning. Grekerna ålades vad som kallas en intern devalvering.
Och genom att pressa utgifter och löner, hamnade landet i en nedåtgående spiral, där den grekiska statsskulden nu vuxit till astronomiska och ohanterliga belopp.

Jag har på den här bloggen, i flera år, hävdat att grunden till Greklands kris ligger hos finansmarknaden och bankerna och inte hos det grekiska folket.
Men att det är de fattiga grekerna som tvingats betala.
 
Den allmänna meningen har varit annorlunda.
Till och med i de stora medierna skylldes krisen på att grekerna är lata. Inte minst har tyska tidningar som bland andra Bild-Zeitung hävdat detta.
Den svenska journalisten Therese Larsson gjorde ett stort nummer i SvD om ”sanningar” som hon hittat i entydligt tendentiös artikel i Handelsblatt.

Carl Bildt hånade grekerna
efter deras folkomröstning, där 61 procent av grekerna röstade mot att Grekland skulle anta trojkans, EU, ECB och IMF, förslag och då finansministern Yanis Varoufakis avgick. 


Nu börjar alltså fler förstå grunden til den grekiska krisen och att Greklands folk gjordes till syndabock.


Om rapporten

Mina tidigare inlägg om Grekland


lördag 20 augusti 2016

Bara de med rätt idéer får yttra sig på Bokmässan


Årets Bokmässa handlar om yttrandefrihet.
Därför får tidskriften Ny Tider inte vara med eftersom tidskriften har fel idéer. Bara de som har rätt idéer ska få yttra sig.

Först hade Nya Tider fått besked om att de hade en plats på Bokmässan men sedan flera utställare hotat med att dra sig ur i fall att Nya Tider gavs plats på mässan ändrade sig mässledningen.

Bokmässan är ett privat geschäft så ledningen har rätt att anta och utesluta vilka som ska få ställa ut.
Det är bara det att årets tema är just Yttrandefrihet

Jag har själv inte läst Nya Tider men litar på Expos med fleras beskrivningar om att Nya Tider är nynazistisk.
Delar alltså inte Nya Tiders åsikter utan anser att de är åt helvete.
Ändå anser jag att Nya Tider ska få yttra sig under Bokmässans tema ”Yttrandefrihet”.
En sådan frihet måste nämligen tillåta även fel åsikter att komma till tals.
De som vill bekämpa totalitära åsikter med att utestänga dem från debatten tror inte på yttrandefriheten. Åsiktsmobben ger därmed de totalitära åsikterna ett argument.

Att i ett sammahang där yttrandefriheten ska debatteras utesluta vissa deltagare för att de har fel idéer är faktiskt i första hand korkat och i andra hand tragikomiskt.
Möjligen kan man trösta sig med att hotet mot yttrandefriheten fått en konkret illustration.


AB 

fredag 19 augusti 2016

Yttrandefriheten ska inte inskränkas



Vid höstens bokmässa i Göteborg kommer den högerextrema tidningen ”Nya Tider”, med kopplingar till Svenska motståndsrörelsen, att ha en monter. Det meddelar SvenskBokhandel.

Temat för årets bokmässa är Yttrandefrihet.
 
Flera inlägg på s.k. sociala medier kräver att, på grund av Nya Tiders nazistiska inriktning, Bokmässan ska förbjuda Nya Tider att delta.


Nazism är en totalitär ideologi som alltid har inneburit att yttrandefriheten inskränkts och begränsats. Det gäller för övrigt alla totalitära diktaturer – såväl bolsjevikiska, fascistiska som andra.

Frågan är om antidemokratiska yttringar ska förbjudas även i demokratier som Sveriges.
Innebär inte en inskränkning i yttrandefriheten att man ger diktaturen rätt i att förbjuda åsiktsyttringar? Är inte ett sådant förbud ett första steg mot censur?
Måste inte alla medborgare i en demokrati ha möjlighet att yttra sig så länge som yttrandet inte strider mot annan lag – t.ex. förtal eller uppmaning till brott?
Vem eller vilka ska för övrigt avgöra vad som får yttras? Staten, myndigheter, regeringen, riksdagen, partiet, motståndare, folkdomstolar, censuren?

Nya Tider må plädera för uppfattningar som är emot yttrandefrihet men det är kontraproduktivt att bemöta deras argument med just inskränkningar i yttrandefriheten. Det skulle ju ge dem rätt i att yttrandefriheten ska kunna inskränkas.

Det finns tillräckligt med goda argument för yttrandefriheten för att ta en diskussion mot dess motståndare. Vilka motståndarna än är.



tisdag 16 augusti 2016

”Ekonomismen” – ett idealistiskt spöke




 ”Vi lever i ekonomismens tidsålder” påstår han och hävdar att ”Vi människor har reducerat oss själva till slavar under ett ekonomiskt system. Vi har i realiteten tappat kontroll. Systemet styr våra beslut, våra liv och vår möjlighet att överleva som art”.
Med ”ekonomism” tycks han mena att ekonomin blivit en överideologi som styr det mesta av mänskligt handlande här i världen.
Han talar samtidigt om ”kapitalism” som om den vore en ideologi och går till angrepp mot den nyliberala ideologin (utan att nämna den vid namn) som vore den en konspiration. Det påminner mycket om Göran Greiders kritik av nyliberalismen som om den vore upphov till kapitalismen och inte tvärt om.

Kapitalismen är inte en ideologi utan ett resultat av en historisk utveckling, ungefär så här:

Dagens värld är resultatet av en ekonomisk, social och kulturell utveckling som började då människan levde av att samla föda direkt ur naturen och försörja sig genom jakt och fiske. Den förändrades ytterligare då hon lärt sig att odla, idka jordbruk och hålla boskap. Människan utvecklade redskap, verktyg och maskiner för att göra arbetet lättare och mer effektivt och förändrade därmed arbetets förutsättningar som ändrade därmed sättet att leva. I arbetet skapas allt vi behöver för att överleva. Arbetet och produktionen ger oss föda, bostad, kläder, verktyg, teknik, energi, varor, tjänster, överskott och allt vi konsumerar. Vad är detta om inte ekonomi?
I dag har vi industrialismen, finans- och kreditinstituten, multinationella företag, satelliter, datorer och atombomber.

Människans sociala liv, sättet att organisera tillvaron genom samverkan och samarbete mellan människor samt hur arbetsresultatet – arbetets och produktionens överskott- ska fördelas mellan individer och grupper förändrades.  Genom att byta arbetsresultat med varandra kunde vi dra nytta av allas arbete. Handeln utvecklades då pengar började användes som bytesvara samt då kommunikationerna utvecklades. Lönearbetet, det enskilda ägandet och kreditsystem kom till.
I dag har vi megastäder, internet, globalisering. Vad är vårt sociala liv om inte grundat på ekonomi?

De materiella och sociala förändringarna förändrade också kulturen. Tänkandet och människors gemensamma och samlade kunskap skapade nya erfarenheter som kunde överföras till kommande generationer. Idéer, tankar, språk, vetenskap, självinsikt, lagar och regler anpassades till den materiella utvecklingen. Politiska ideologier uppstår allt efter som vi förstår kapitalismen eller missförstår den.  Det juridiska nätet är mer komplicerat än någonsin.
Men människans arbete och produktion – ekonomin – var, och är, grunden för utvecklingen.

Alla dessa tre faktorer – arbete, sociala faktorer och kultur - samverkar i människans livsprocess, påverkar vartannat och växelverkar mellan varandra i en ständig utveckling.

Kapitalismen, dagens ekonomiska, sociala och kulturella värld, har alltså uppstått ur mänsklighetens hela historia.
Den finns på både gott och ont. Kapitalismen har bland annat resulterat i exploatering av människor och natur, förstörelse av miljö och mänskliga relationer och kulturell likriktning. Men samtidigt gett upphov till motverkande rörelser. Allt handlar om ekonomi.

Människans värld blev alltså som den blev och är som den är.
Det innebär inte att den blev som vi – Schlaug, Greider och jag - vill att den ska vara eller som vi vill ha den.

Den kan förändras även om vi tvistar om hur, vad och när.
Förutsättningen för att kunna förändra kapitalismen är att vi utgår från det som den är och inte från abstrakta spöken som begreppet ”ekonomism” eller utopiska idéer om ett socialistiskt paradis.
Vi måste kunna analysera kapitalismen för att kunna göra den mer human. Och om vi vill ersätta den måste vi ha fungerande alternativ att sätta in.


Läs mer på min blogg:






måndag 8 augusti 2016

Talet om artificiell intelligens är ointelligent



Varför talas det om artificiell intelligens som om den vore möjlig?

Hur kan intelligenta människor tro att intelligens kan skapas ur elektronik och mekanik?
Snacket om konstgjord intelligens devalverar den mänskliga intelligensen, nedvärderar de mänskliga sinnesintryckens, minnets, intuitionens, bildningens och känslornas betydelse för tänkandet.
En intelligens har en livshistoria, en social och kulturell identitet, en personlighet.
En intelligens agerar socialt tillsammans med andra intelligenser och svarar mot dessa andras reaktioner och dessa andra kan avläsa och svara på omgivningens reaktioner. Intelligenserna integrerar med varandra.
En intelligens kan filosofera över tillvaron, se saker från olika håll, dra självständiga slutsatser av fakta, göra moraliska överväganden, uppfinna, upptäcka nya samband och sammanhang.
En intelligens kan reagera, tänka och handla utifrån helt nya och oförutsedda situationer och förutsättningar.
En intelligens kan skapa lagar och regler, instruktioner, musik, litteratur, konst, teater. Intelligensen är en kulturvarelse.
En intelligens kan väga olika intryck mot varandra, göra prioriteringar, fatta oväntade beslut, välja, vilja och väga, kritiskt granska olika fakta och dra slutsatser utifrån det.
En intelligens kan uttrycka sig så att andra förstår och förstå vad andra intelligenser vill.
En intelligens kan förstå helheter, samband och sammanhang ur en till synes kaotisk tillvaro.
Intelligenser kan också göra fel, ledas av illvilja och egoism, dra felaktiga slutsatser men också lära av misstagen.
Intelligenser kan kritisera andras påståenden och handlingar, motivera sin kritik, ändra eller justera sina egna ståndpunkter.
En intelligens kan skapa robotar som utför komplicerade processer.
Robotar kan utföra en mängd komplicerade handlingar: Räkna, läsa, ordinera medicin, recensera böcker, skriva deckare, utföra komplicerade mekaniska processer men måste ha detaljerade anvisningar av riktiga intelligenser om hur detta ska ske.
Intelligensen skiljer människan från djuren även om djuren kan utföra vissa kortare sekvenser av handlingar som tyder på en begränsad intelligens.

Men sluta snacka om konstgjord intelligens! Det är obegåvat.
Använd i stället den biologiska intelligensen för att utveckla den intelligens som människan fått av naturen.